”Vill du skriva en debattartikel om Årets unga ledande kvinna?”. Absolut, sa jag! Men – behövs det verkligen skrivas en debattartikel om jämställdhet 2019? Frågan om att skriva en debattartikel fick jag, i egenskap av projektledare för Årets unga ledande kvinna, av Jönköpings-Posten för ett par veckor sedan. Här hittar du texten jag skrev som först publicerades i deras näringslivsbilaga. Enjoy!

Jämställdhet är inte längre ett särskilt känsligt ämne. Det var länge sedan jag träffade någon som ”var emot” jämställdhet. Alla är för, har en tydlig plan för vilken kompetens som ska rekryteras och en fin text om värderingar på sin hemsida. Ändå är vi skitdåliga på det här. Ändå finns det fler män som heter Johan* än vad det finns kvinnor på VD-poster i svenska börsbolag.

Jönköpings län sämst i landet på jämställdhet

Tittar vi på statistiken för Jönköpings län är vi faktiskt särskilt skitdåliga här. Inte bara när det gäller VD:ar i börsbolag, utan när det gäller chefer, företagare och styrelseledamöter. Totalt sett. 34 procent av cheferna, 28 procent av företagarna och 17 procent av styrelseledamöterna. Så få är kvinnorna i vårt län. Och det gör oss till sämst i Sverige.

2015 togs initiativet till utmärkelsen Årets unga ledande kvinna, när Ledarnas Jämställdhetsbarometer visade att Jönköpings län var i botten i Sverigestatistiken med bara 28 procent kvinnor bland länets chefer. Projektet har växt för varje år både vad gäller mediegenomslag, partners, antal nominerade och kvalitet på listan, men vi är övertygade om att vi ännu inte nått initiativets fulla potential. För frågorna fortsätter att komma. I möten, i kommentarsfält och sociala medier. Behövs verkligen det här? Sverige som land är ju ganska jämställt redan, räcker inte det?

Till dig som sitter hemma och undrar just detta, har jag förberett några svar. Vi tittar på dem, och sen hörs vi igen. Deal?

Till dig som tycker att det där med jämställdhet borde ge sig själv, och att Sverige faktiskt redan är ”ett av världens mest jämställda länder”. Finns det inte bättre saker att lägga tid och pengar på?

Kanske var du – precis som jag – en av dem som plöjde dig igenom den norska succéserien SKAM för ett par år sedan. Det var inte bara formatet på serien som var nytt och spännande, utan jag blev galet imponerad av hur medvetna, normkritiska och värderingsstyrda tonåringarna i serien var. Det gjorde mig hoppfull. Det blir kanske bättre när vi blickar framåt, mot nästa generation?

Well, förmodligen inte, har det visat sig. Den så kallade millennials-generationen (födda omkring 1986-1997) är nämligen på väg att återskapa de ojämställda strukturer vi länge jobbat för att ta oss ifrån. I den här generationen har kvinnorna en rätt tydlig bild av skillnaderna som möter män och kvinnor i arbetslivet, medan männen upplever att arbetslivet redan är relativt jämställt. Det är också ganska stora skillnader mellan hur engagerade de är i frågan och hur viktigt de tycker att jämställdhet är. Sannolikt är att männen – på grund av sin avvikande verklighetsbild – kommer att uppleva sin arbetsplats som mer jämställd än vad den är. Kvinnorna kommer däremot bli varse motsatsen – särskilt om de försöker klättra i hierarkin. Chansen att de lyckas med det skulle nämligen vara mycket större om de var män. På den högsta chefsnivån är andelen kvinnor bara 16 procent. Här blir det tydligt att den rådande ojämställdheten inte kommer att lösa sig själv. Risken är snarare att utvecklingen börjar gå bakåt om förändringsarbetet uteblir.

Till dig som är chef, och aldrig har gynnats eller missgynnats på grund av ditt kön. Rekrytering handlar väl inte om kön utan om kompetens?

Att du aldrig drabbats av ojämställdhet betyder inte att ingen annan heller gör det. Att det inte är DITT problem, betyder inte att det inte är ETT problem. Jämställdhet är inte en åsiktsfråga. Vad du eller jag tycker och känner är helt ointressant. Och din personliga upplevelse är faktiskt inte heller så viktig när vi tittar på helheten – det finns nämligen mängder av fakta och forskning att luta oss emot.

När det gäller tänkbara orsaker till dagens ojämställdhet i arbetslivet är skillnaderna mellan könen slående. 34 procent av männen i undersökningen Jämställdhetsbarometern tror att om kvinnor ansträngde sig lika mycket som män, skulle de ha samma framgång som män i yrkeslivet.

”Jämställdhet handlar inte heller bara om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden.”

Det säger Jämställdhetsmyndigheten (ja, den finns på riktigt – och tur är väl det).

Till dig som undrar varför utmärkelsen exkluderar ledare som är äldre än 35? Kvinnor gör ju ofta karriär senare än männen eftersom de är föräldralediga mycket längre?

I en jämställd värld hade det inte bara varit kvinnor som gjorde karriär senare vid händelse av barn, utan männens mönster hade sett likadant ut. Ett av de tydligaste hindren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är uttaget av föräldraledighet vilket fortfarande är oerhört snedfördelat. Kvinnor tar ut drygt 70 procent av dagarna, vilket påverkar såväl karriär som lön negativt. När män och kvinnor ses som likvärdiga föräldrar kommer synen på vem som kan bli chef också förnyas. Och även hos millennials som varit föräldralediga ser vi ett fortsatt ojämställt mönster och en upprepning av dagens snedfördelning, där kvinnorna tar ut nästan tre fjärdedelar av föräldraledigheten.

Till dig som undrar varför vi som jobbar för jämställdhet instiftar ett pris enbart för kvinnor? Motverkar det inte syftet?

Till dig vill jag säga att ingen önskar mer än vi att vi får anledning att byta namn på utmärkelsen till ”Årets unga ledare”. Men genom att instifta en utmärkelse som enbart är för kvinnor bidrar vi till att öka exponeringen av kvinnor i ledande positioner i media och andra sammanhang. Att jobba med representation och förebilder är ett sätt att påverka unga att se möjligheterna om vad som går att bli. Syns det inte, finns det inte.

Sist men inte minst – till dig som undrar om det verkligen ska läggas offentliga medel på det är?

Gud, ja! Inte för att det gör det, i vårt fall. Hela projektet finansieras nämligen av våra partnerföretag. Men vi har som sagt en statlig myndighet – Jämställdhetsmyndigheten – som har ett regeringsuppdrag att jobba för ett jämställt Sverige. För att det behövs.

Med lite överslagsräkning och ett skarpt sinne har du kanske uppmärksammat att det ändå hänt litegrann med statistiken. Sedan 2015 har andelen chefer som är kvinnor i Jönköpings län alltså ökat från 28 procent till 34 procent. Det går framåt, och det finns säkert många olika anledningar till den utvecklingen. En av dem är förmodligen den här utmärkelsen, som vi driver för att vi fortfarande tycker att frågan behöver lyftas. Det tycker jag. Det tycker min arbetsgivare Science Park och vår projektpartner Handelskammaren. Och ett helt gäng andra fantastiska företag och organisationer som ställt sig bakom projektet. För att ingen som eftersträvar jämställdhet i samhället kan vara nöjd med de här siffrorna.

Vårt län är redan känt för vår entreprenörsanda. Nu är det dags att vi också blir det för vårt jämställdhetsarbete. Vi har redan gjort jobbet och rekryterat fram 100 ledare som är bevisat duktiga på ledarskap. De finns i det offentliga, det privata och det ideella. Inte längre än en knapptryckning bort. Anställ dem, anlita dem och välj in dem i era styrelser. Nu är det upp till er!

Källor:

• Svenska Dagbladet
• SCB
• Unionen
• SVT
• Ledarnas Jämställdhetsbarometer 2015
• Ledarnas Jämställdhetsrapport 2017
• Jämställdhetsmyndigheten

*Jag vet att siffran om antalet Johan har några år på nacken (den är från 2013), men håll med om att det är en bra rubrik? Kan för övrigt upplysa om att det vanligaste vd-namnet i svenska börsbolag just nu är Per. ”Anna”avancerar från plats 17 till 15. Om utvecklingen går åt rätt håll kan det vara börsens vanligaste vd-namn år 2026.

Poolia har varit med som företagspartner sedan 2015 när initiativet Årets unga ledande kvinna (ÅULK) startade. Som rekryteringspartner har Poolia det viktiga uppdraget att göra urvalet bland alla nominerade till listan. Det är knappast en lätt uppgift – över hundra nomineringar ska utvärderas enligt en fastställd process, för att mynna ut i den slutgiltiga listan med ett tjugotal ledarförebilder.

– För oss på Poolia var det självklart att vara med som partner till ÅULK då vi har skrämmande siffror i vårt län! Sedan projektet startades 2015 har antal nomineringar och partnerföretag ökat, vilket är oerhört roligt. Det tyder på att initiativet skapar uppmärksamhet och att det är fler som vill vara med och bidra till ett mer jämställt län och samhälle, berättar Charlotte Järeby Hellman, Poolia.

I år slogs rekordet i antalet unika nomineringar – 100 ledarförebilder har nominerats. Extra roligt är också att personerna kommer från fler av länets kommuner än tidigare.

– Eftersom antalet nomineringar ökar blir också vår uppgift, själva urvalsprocessen, svårare då vi har ännu fler kandidater att gå igenom. Men det är bara roligt, vi är otroligt imponerade över vad dessa unga kvinnor har hunnit åstadkomma i sina olika ledarroller, säger Charlotte.

 Så nu när nomineringsperioden har stängt, vad händer nu? Hur ser er process ut?

– Först och främst behöver alla som blivit nominerade själva ta steget att acceptera sin nominering och svara på några frågor. De får själva möjlighet att beskriva sitt ledarskap, vad det gett för konkret resultat samt varför de är Årets Unga Ledande Kvinna. Det är först därefter som vi på Poolia kommer in, berättar Madeleine Eneroth, Poolia.

Poolia går därefter igenom underlaget där de nominerade har beskrivit sig själva samt vilka konkreta förändringar som de gjort eller påverkat i sina ledarroller. Allt detta sätts i perspektiv gentemot de kriterier som finns för att komma med på årets lista.

-Därefter gör vi sedan ett första urval till årets lista. Nytt för i år är att vi kommer anordna speedintervjuer med samtliga personer som hamnar på listan. Syftet med det är att fler ska få chansen att presentera sig personligen. Vi är alla olika bra på att presentera oss själva; vissa är mer bekväma i skrift, andra i tal. Vi på Poolia vill ändå poängtera att det underlag vi har att gå på vid ett första urval är den information som personerna redovisat när de accepterat och då motiverat sin nominering, säger Madeleine.

-I nästa steg gör vi ytterligare ett urval där ett antal slutkandidater väljs ut och blir inbjudna till djupintervjuer där vi genomför tester och även tittar på referenser. Slutkandidaterna presenteras sedan för juryn, som består av personer från projektets partner och som då väljer ut den slutgiltiga vinnaren som får titulera sig Årets unga ledande kvinna 2019, säger Charlotte.

 Vad är det svåraste i urvalsprocessen?

– Att dra gränsen! Att välja och välja bort – framför allt är det svårast att välja bort! Det är väldigt sällan som vi sitter med ett så här stort urval i en rekrytering och just i denna process är det många som är kvalificerade, berättar Madeleine.

Eftersom Årets unga ledande kvinna vill lyfta olika typer av ledare, tittar Poolia på det konkreta som är kopplat till varje kandidats ledarskap. I första hand utgår man från vad kandidaterna åstadkommit och vilka resultat deras arbete lett till.

– Resultat av framgångsrikt ledarskap kan visa sig på olika sätt. Det är svårt att exempelvis jämföra ökad omsättning med ökad jämställdhet på ett företag – hur kan vi väga det mot varandra? I en vanlig rekryteringsprocess har vi en beskrivning av en arbetsroll att utgå ifrån, men här handlar det primärt om att agera och uppfattas som en förebild, säger Madeleine.

– Därför är det också viktigt att alla som blivit nominerade och vill vara med i urvalet motiverar varför de ska tituleras Årets unga ledande kvinna – precis som vid en vanlig rekryteringsprocess, fast det landar i en utmärkelse istället för ett jobb. Och, vem vet vad titeln kan leda till? berättar Charlotte.

Från ÅULK:s sida önskar vi Poolia lycka till med att ta sig an urvalsprocessen. Listan till Årets unga ledande kvinna 2019 kommer presenteras i februari 2020.

I väntan på årets lista kan vi rekommendera dig att spana in den totala listan av ledarförebilder. På aretsungaledandekvinna.se finns en kandidatbank med 100 erkänt duktiga ledarförebilder. Anställ dem, anlita dem och välj in dem i era styrelser. Tillsammans skapar vi ett mer jämställt län och samhälle!